Sofies Dressyr Dagbok

Just nu funderar jag mycket på hur mitt liv ser ut och vad jag vill göra. Jag brinner jättemycket för ridningen och det har jag ju alltid gjort, men nu mera än någonsin. En dröm skulle vara att göra det på heltid. Men samtidigt är jag så otroligt nöjd och glad med det jag har i dag, ett jobb som jag trivs superbra med. Som ger mig det ekonomiska stödet som behövs för att kunna träna och tävla. Jag önskar jag hade mera tid att lägga på ridningen eftersom det ger mig så mycket tillbaka, det får mig att känna lycka, energi och så himla mycket glädje.

Vi jobbar på och blir så bra vi kan, jag och Sini, men samtidigt får man nånstans "acceptera" att det är svårt att kunna tampas i eliten när man inte satsar 100% på hästarna (arbeta heltid menar jag då) för satsar 100% gör jag alltid med träningen endå, fast jag har ett heltidsjobb 9-5 ,5 dagar i veckan också.

I bland funderar jag om det inte skulle vara lika roligt om jag fick vara med hästrna 24/7 som jag tycker nu? klart jag skulle...jag kommer aldrig att tröttna! Jag tror jag skulle älska det. Men å andra sidan är det så mycket som är bra med mitt liv som det är ju också, med mitt "vardagliga" jobb, min älskade pojkvän och vårt liv tillsammans.

Men ibland kan jag inte låta bli att tänka hur det skulle vara att leva det där livet som jag drömmer om, med ridningen som ett jobb, heltid, varje dag, hur bra man skulle kunna bli? jag vet inte om jag kan motstå den frestelsen att inte få veta och känna på det....det skär lite i hjärtat när jag funderar över det....

Stora beslut att tänka på....