Min tränare är bäst!
I går hade jag bestämt mig för att rida på tränsbett, det gör jag ibland. Och ibland funkar det bra och andra gånger är det jättesvårt. I går var det just en sån gång när det är så svårt! Jag tyckte inte att det kändes bra, mina förhållningar tog inte och jag fick inte fram honom till bettet heller, och jag kände mig så frustrerad.
Sen kom Ylva förbi när jag var i slutet av mitt pass och gav mig några små tips, det funkade såklart direkt! hon såg att jag var frustrerad och påminde mig (igen) om att det inte är ett dugg konstigt att allt blir svårare nu när vi börjat med så svåra rörelser, det blir mera spänning osv. Hon påmminde mig också att jag måste tänka på att det blivit så mycket bättre, kommer du i håg hur vild och stark han blev i början? sa hon. Hon sa också att hon inte tyckte jag behövde rida på träns, han funkar ju så bra på kandaret igentligen. Det är bara en "hung up" jag har att jag vill kunna klara det på träns också.
Men hon tyckte inte att jag skulle tänka så, "ta på tränset om du vill, men gör det då när han känns bra! inte när han känns stark och mindre bra"! Jag måste ständigt påminna mig själv om att vi är inne på mycket avancerade saker nu, det ska inte vara lätt det är inte lätt! det måste få ta tid!
En positiv sak från passet i går var att jag kom på lite mera hur jag ska göra i piafferna, i min drivning i piaffen måste jag lätta av mycket mera i handen än vad jag tidigare gjort, jag trodde att han skulle gå i väg, men det blev precis tvärt om, han sänkte halsen och fick upp ryggen och trampade på! :) supermkt beröm fick han då.
Nu blir det kandar framöver, och ingen ångest över att jag inte rider på träns!
Tack för dina kloka ord kära mentor :) vad skulle jag göra utan dig!
Kram
Sen kom Ylva förbi när jag var i slutet av mitt pass och gav mig några små tips, det funkade såklart direkt! hon såg att jag var frustrerad och påminde mig (igen) om att det inte är ett dugg konstigt att allt blir svårare nu när vi börjat med så svåra rörelser, det blir mera spänning osv. Hon påmminde mig också att jag måste tänka på att det blivit så mycket bättre, kommer du i håg hur vild och stark han blev i början? sa hon. Hon sa också att hon inte tyckte jag behövde rida på träns, han funkar ju så bra på kandaret igentligen. Det är bara en "hung up" jag har att jag vill kunna klara det på träns också.
Men hon tyckte inte att jag skulle tänka så, "ta på tränset om du vill, men gör det då när han känns bra! inte när han känns stark och mindre bra"! Jag måste ständigt påminna mig själv om att vi är inne på mycket avancerade saker nu, det ska inte vara lätt det är inte lätt! det måste få ta tid!
En positiv sak från passet i går var att jag kom på lite mera hur jag ska göra i piafferna, i min drivning i piaffen måste jag lätta av mycket mera i handen än vad jag tidigare gjort, jag trodde att han skulle gå i väg, men det blev precis tvärt om, han sänkte halsen och fick upp ryggen och trampade på! :) supermkt beröm fick han då.
Nu blir det kandar framöver, och ingen ångest över att jag inte rider på träns!
Tack för dina kloka ord kära mentor :) vad skulle jag göra utan dig!
Kram
Kommentarer
Trackback